Skolan en svårmanövrerad koloss? Del 1.

Jag upplever ofta skolan som en svårmanövrerad koloss där kortsiktiga trender kommer och går och där grundläggande förbättringsarbete inte får fäste. Varför?

Utifrån min erfarenhet som lärare och i min nuvarande roll som organisationsutvecklare ser jag oftast att det saknas grundläggande strukturer inom skolverksamheter för att omhänderta frågor och förändringar som uppstår. Jag ska förklara lite vad jag menar.

 Alla måste dra åt samma håll.

Varje verksamhet måste ha tydlig vision och uppsatta mål som allt arbete utgår ifrån. Visst, vi har läroplan och andra styrdokument som ska styra vårt arbete och vår organisation, men varje enhet måste tolka och komprimera det som dessa förmedlar. En vision är oftast bara en mening lång, men ska uttrycka en viljeriktning som är glasklar för alla på skolan, stor som små. Målen är ett sätt att sedan bryta med visionen till mer konkreta delar.

Visionen och målen är det som lägger grunden för skolans organisation och arbetssätt. Organisationen på alla nivåer ska stödja arbetet mot vision och mål, det samma gäller arbetssätt. Om det i målen till exempel står att lärandet för eleven ska vara meningsfullt och att eleven ska känna delaktighet, måste det synas varje dag, varje lektionspass, i alla möten, inte reducerat till enstaka tillfällen.

 

Arenor för möten – en förutsättning för det inre pedagogiskt arbetet.

På i stort sätta alla skolor finns arbetslag. Det står i läroplanen att de ska finnas. Men vad är ett arbetslag egentligen? Är det ett ställe där några lärare möts en eller två tillfällen i veckan för att: samtala om något som de blivit ålagda att gå igenom?, planerar olika praktiska lösningar så som friluftsdagar, rastvaktsschema, gemensamma regler, fördelning av resurspersonal, schemafrågor, lokalanvändning och olika bokningar…?

När jag läser läroplanen som tydligt tar upp entreprenöriellt förhållningssätt till lärande, gemensam värdegrund, elevers inflytande, språkets betydelse för lärande…så menar jag att denna arbetslagorganisation inte räcker för att kunna arbeta i linje med denna. Arbetslaget måste förbättras och bli till arbetsteam. En definition av ett team är en grupp individer med olika kompetens som arbetar tillsammans i en gemensam riktning och med fokus på vision/mål. Låter kanske inte så märkvärdigt..?

I min mening skulle en teamorganisation vara en stor förändring för många verksamheter. Ta bara delen att arbeta tillsammans – inte enbart träffas ett par gånger i veckan och samtala, utan att fysiskt arbeta tillsammans i vardagsarbetet. Det både kräver en hel del och ger oändligt mycket…

Vad ska styra skolans inre arbete? Del 1

När jag för några år sedan skrev en uppsats i Lärande, valde jag att undersöka vad som styrde lärares arbete i vardagen. Jag vände mig till ett arbetslag på en grundskola för att få respondenter och använde mig av två mätmetoder, individuella skriftliga reflektioner samt videofilmad gruppintervju. Min empiri analyserades genom hermeneutisk metod och resultatet var tydligt. Tre olika påverkansfaktorer utkristalliserades, de gällande styrdokumenten, skolkulturen vid verksamheten samt lärares erfarenheter.

Styrdokumenten kunde alla lärare och använde hela tiden begrepp som var knutna till dessa när de skulle beskriva hur de såg på kunskap och lärande, däremot var det svårare att koppla styrdokumenten till deras praxis, utifrån hur de organiserade lärandet.

 

Skolkulturen var försiktigt positiv till utveckling, men strukturen kring det gemensamma arbetet lärare emellan stödde inte samarbete, en typisk särbokultur som ledde till att det var svårt för lärare att gemensamt satta upp mål, kunna genomföra planeringar samt genom närhet till varandra skapa en värdegrund som genomsyrade verksamheten.

 

Erfarenheterna var det som styrde allra mest. De flesta hade inga erfarenheter av något annat än sin egen skolgång, praktikbesök under lärarutbildningen (som liknade den egna skolgången) och sin egen undervisning. Eftersom alla lärare arbetade som ensamlärare i sin praktik och bara möttes vid arbetslagsträffar vid ett par tillfällen i veckan, fick de inget kompetensutvecklingsutbyte eller erfarenheter att dela och samtala kring. Alla pedagogiska samtal flöt på en mer allmängiltig nivå eller berörde klasser och elever, inte det gemensamma arbetet.

 

Hur ska skolan skapa möjligheter för lärare att få erfarenheter som kan leda till utveckling?

Mitt svar är enkelt, bearbeta styrdokumenten genom att utarbeta verksamhetsidé med visioner och mål samt en organisation i samklang med detta. Skolan behöver dessutom skapa strukturer för teamarbete, tydliga kommunikationsflöden och kommunikationsarenor samt former för strategiskt kvalitetsarbete.