Slå ut en vägg, del 1

Kan man genom det fysiska rummets utformning, bygga en grund för framtidens lärande?

De flesta av dagens skolor är byggda och strukturerade i enlighet med en kunskapssyn som inte harmoniserar med dagens styrdokument och aktuell forskning om lärandets villkor. Fortfarande härskar klostersskolornas korridortänk, med stängda dörrar, hårda trästolar och bord, ett rum för varje ämne kombinerat med en övertygelse att lärande bäst sker med hjälp av ordning och reda.

Lgr11 uppmuntrar till kreativitet, innovation, entreprenörskap, lärande som utgår från varje elevs erfarenheter och nyfikenhet samt genom ett sociokulturellt synsätt på dialog och samarbete. Hur kan detta motsatsförhållande lösas rent praktiskt? Ska lokalerna få styra kunskapandet och lärandets organisering?

 

Vid en föreläsning av prof. Stephen Heppell, presenterade han sina tankar kring det framtida lärande rummets möjligheter. Han menade att bara genom att slå ut en vägg i varje klassrum kan nya dimensioner av lärandets utvecklas. En spännande, fascinerande och ekonomisk försvarbar tanke. Vad skulle hända om alla klassrum bara hade tre väggar och ytan mot korridorer öppnades upp? Hur skulle lärandet då organiseras? Vad skulle hända med lärarrollen?

 

Fram med sticksågen, storsläggan och skapa förutsättningar för framtidens lärande…

Annonser

3 thoughts on “Slå ut en vägg, del 1

  1. Klart intressant att diskutera miljön för lärande. Lugn och ro i klassrummet kommer mycket högt som framgångsfaktor i forskningen om lärande. Men det kanske helt enkelt är dagens miljö som bygger på lugn och ro. En annan typ av lärandemiljö kanske inte alls kräver lugn och ro?

    • Individuellt arbete kan, för vissa, kräva lugn och ro. Själv har jag på hög musik, äter konstant och måste både rita, skriva, klippa och klistra, när jag på egen kammare ska lära mig något. Vi är alla olika. Lärande som bygger på samarbete, skapande och fria tankar stimuleras sällan av tystnad och ordning. Därmed inte sagt att lärande behöver vara strukturlöst, men lite kaos ibland är inte heller skadligt.

  2. Olika människor lär bäst på olika sätt. Ett stort nutida problem är flödet av oavbrutna intryck. Tempo. Stress. Ogripbarhet och obegriplighet. Lärmiljö, med betoning på miljö, är ett statusord säkert inte utan orsak. Kanske ”lärtid” också skulle kunna bli ett begrepp? Miljön med en utslagen vägg kan ge nya intryck men också skapa ångest och blockeringar. En mer begränsad skoltid (elevens timtid under ordinarie skoldagar) skulle kunna vara gynnande sett ur perspektivet om stress respektive krav som hinder för motivation och lärande. En tanke om ork i ett ständigt flöde. En tanke om hållbarhet?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s